Begravningen

Jordfästningen förrättas ungefär två till tre veckor efter dödsfallet. I Vanda kan jordfästningen förrättas i S:t Lars eller Rödsands kapell, i en kyrka, i sjukhusets kapell, på begravningsplatsen eller under det skärmtak på begravningsplatsen vid Helsinge kyrka S:t Lars som är avsett för jordfästningar (Levähdyspaikka).

I Vanda församlingar förrättas jordfästningar i huvudsak på torsdagar, fredagar och lördagar. Församlingarnas medlemmar får använda kyrkorna och kapellen avgiftsfritt. Personer som inte är medlemmar i en luthersk eller ortodox församling debiteras en avgift för användningen av ett kapell eller en kyrka.

Katrinesjukhuset, Pejas sjukhus och Myyrinkoti har var sitt litet kapell, där jordfästningar kan förrättas. Jordfästningen kan förrättas av sjukhusprästen eller av en präst från den egna församlingen.

 

Präst och kantor från hemförsamlingen

Jordfästningen förrättas vanligtvis av en präst från den församling som den avlidne senast har tillhört. Ifall man önskar att jordfästningen ska förrättas av en viss präst, är det möjligt att avtala om saken direkt med prästen. Också kantorn kommer från hemförsamlingen. I det fall att prästen kommer från någon annan ort än Vanda, vidtalas en kantor från Tikkurilan seurakunta medverka vid jordfästningen.

Före jordfästningen kontaktar prästen den avlidnes närmaste anhöriga. I detta sammanhang är det möjligt att samtala om den avlidne och om allt som hör samman med döden, samt komma överens om jordfästningens förlopp.

Det är möjligt att på förhand förhandla om musikönskemål med prästen eller kantorn.

 

Jordfästningens förlopp

Jordfästningen sker på samma sätt oavsett om det är fråga om kistbegravning eller kremering.

Församlingen förser kapellet eller kyrkan med en blombukett och ljus. De närmaste anhöriga sitter på höger sida av mittgången, på den avlidnes hjärtsida. Jordfästningen innefattar bibelläsning, bön, tal och musik. Prästen strör sand i formen av ett kors över kistans lock och uttalar jordfästningsorden, varvid församlingen reser sig. Jordfästningen avslutas med bön, bönen Fader vår, Herrens välsignelse och en slutpsalm.

Blomsterhyllningen kan ske antingen i början eller i slutet av jordfästningen, enligt överenskommelse med prästen. Ifall den avlidne ska kremeras sker blomsterhyllningen i kapellet. Ifall det är fråga om en kistbegravning och den avlidne ledsagas ända fram till graven rekommenderas det att blomsterhyllningen sker först vid graven, dock med beaktande av väderleksförhållandena, framför allt om begravningsföljet är stort och blomsterhyllningen tar lång tid.

Exempel på jordfästningens förlopp:

Preludium
Psalm
Blomsterhyllning
Jordfästning
Psalm
Postludium

Under jordfästningen kan kistan täckas med en kistalba, dvs. ett bårtäcke. Bårtäcket är en festklädnad, på samma sätt som dopdräkten och den alba som används vid konfirmationen. Kistalban kan bokas vid begravningsplatskontoret.

Ifall den avlidne gravsätts i en kistgrav avslutas jordfästningen med att kistan bärs ut ur kyrkan eller kapellet. Som bärare fungerar 6–8 släktingar, vänner eller arbetskamrater. Bärare kan också bokas hos en privat begravningsbyrå. Både män och kvinnor kan vara bärare.

Då jordfästningen avslutas ställer sig bärarna runt kistan och står en stund i stillhet vända mot den. Under postludiet bärs kistan ut och ställs på en följevagn.

Församlingens vaktmästare och den präst som förrättat jordfästningen leder begravningsföljet. Därefter kommer bärarna med kistan. De närmaste anhöriga följer efter kistan och sedan kommer andra anhöriga och vänner. Efter att kistan sänkts ner i graven står bärarna en stund tysta och visar sin vördnad för den avlidne och de anhöriga. Under den tysta stunden står manliga bärare barhuvade, medan kvinnliga bärare får hålla hatten eller mössan på sig.

Då kistan har sänkts ner i graven och sand eller blommor strötts över den täcks den med ett lock. Sedan följer blomsterhyllningen ifall denna sker vid graven. De anhöriga är de första som lägger ner sina blommor. Blomsterarrangemangen är försedda med ett kort eller band med personens namn och en enkel minnesvers hämtad t.ex. ur bibeln eller psalmboken. Ifall det känns svårt att läsa upp minnesversen behöver man inte göra detta. Vid graven kan man även sjunga en psalm eller en andlig sång.

Ifall man önskar att blomsterhyllningen ska ske redan i kyrkan eller kapellet, finns det skäl att nämna detta vid begravningsplatskontoret eller kyrkoherdeämbetet i samband med bokningen, så att det reserveras tillräckligt med tid för blomsterhyllningen. 

Ifall den avlidne kremeras blir kistan vanligtvis kvar i kyrkan eller kapellet då jordfästningen avslutas. Efter jordfästningen för de anhöriga blomsterarrangemangen till gravplatsen eller till begravningsplatsens minnesplats. De anhöriga kan hämta askan efter den avlidne i Furumo krematorium ungefär en vecka efter jordfästningen (eller avtala om att en privat begravningsbyrå gör detta). Därefter gravsätts urnan vid en överenskommen tidpunkt på begravningsplatsen. Askan kan också gravsättas utan urna. I detta fall är det möjligt att använda sig av en låneurna som tillhandahålls av Furumo krematorium. Man kan avtala om gravsättningen samtidigt som man bokar tid för jordfästningen.

Ifall den avlidne redan har kremerats sker jordfästningen och gravsättningen av urnan på samma gång. Vid förrättningen iakttas jordfästningsformuläret. Efter jordfästningen för begravningsföljet askan till graven. Graven täcks över och blomsterarrangemangen läggs ner på graven. Jordfästningen av en avliden som redan har kremerats kan också förrättas vid graven.

Minnesstunden

Minnesstunden ordnas ofta i hemmet eller i en församlingslokal. Uppgifter om lokalerna och deras hyror fås vid församlingens kyrkoherdeämbete, där också bokningen sker. De anhöriga svarar för minnesstundens traktering.

På minnesstunden har man vanligtvis ett s.k. minnesbord, där man ställer ett fotografi av den avlidne, blommor och ljus. Under minnesstunden ordnas i allmänhet traktering. Dessutom brukar man under minnesstunden ofta läsa upp adresser som sänts till de anhöriga, eventuellt sjunga en psalm, hålla korta tal där man delar minnen av den avlidne, eller framföra dikter eller musik. Om de anhöriga önskar att prästen eller kantorn ska delta i minnesstunden finns det skäl att komma överens om saken med dem på förhand.

Begravning av en avliden som inte hörde till kyrkan

Ifall man vill ordna en kyrklig jordfästning för en avliden som inte hörde till kyrkan, kan de anhöriga ta kontakt med kyrkoherdeämbetet i den församling på vars område den avlidne senast bodde. Ifall den avlidne före sin död uttryckt att han eller hon inte önskar en kristen begravning, förrättas inte en kyrklig jordfästning.

Begravning av en avliden som inte hörde till kyrkan kan ordnas i Rödsands eller S:t Lars kapell, vid graven eller under det skärmtak på begravningsplatsen vid Helsinge kyrka S:t Lars som är avsett för jordfästningar (Levähdyspaikka), utan att någon präst eller kantor från den evangelisk-lutherska kyrkan medverkar. Begravningen bokas vid begravningsplatskontoret.

För användningen av en kyrka eller ett kapell debiteras andra än medlemmar i den evangelisk-lutherska eller ortodoxa kyrkan en avgift enligt den gällande prislistan.

Också en avliden som inte hört till kyrkan men vid sin död bott i Vanda får en gravplats på någon av Vanda församlingars begravningsplatser.